Man behöver några dagar för att få bra lågkolhydratsillar. Först ska den urvattnas minst ett dygn, sedan ligga i ättikslag ytterligare ett dygn och slutligen ska den ner i en smaksatt sås i ett eller två dygn för att dra åt sig de goda smakerna.
Jag har fuskat lite och använder 5-minuterssill, trots att jag tycker att den är alldeles för söt. Men man slipper både blötläggning och ättikslag.
Sötningsmedel i sillen har jag aldrig testat men det är kanske värt ett försök ett annat år.
Jag älskar sill och skulle kunna låta sillen spela huvudrollen på julbordet, men alla är inte av samma åsikt. Några älskar den söta senapssillen. Den är inte så rolig att göra och köps därför färdig. Andra gillar inte sill över huvud taget. För dem gör jag en löksallad.
Sedan blir det några favoriter i repris, ruccolasill och Evas sillröra.
Ett par nyheter hamnar också på sillbordet:
Jag testar denna helt sockerfria variant av polsk sill inlagd i olja. Den urvattnade sillen lades i en lag bestående av ättika och vatten i ett par dagar, sedan följde jag receptet.
Slutligen blev det lite freestylande som resulterade i en saffranssill.
0,5 gram saffran rördes ner i
lagen från två förpackningar 5-minuterssill.
1 förpackning 5-minuterssill skars i munsbitar och varvades med
rödlökringar,
morotsslantar och
kryddpeppar
Lagen hälldes över och burken fick vila i kylskåpet i ett par dagar.
Jag har inte gjort någon kolhydratberäkning av sillarna. Den polska sillen är garanterat kolhydratfri, övriga sillar baseras på 5-minuterssill eller matjesill. I båda fallen är lagen är söt. Det är svårt att veta hur mycket av sockret som hamnar i själva sillen. Såserna är i alla fall kolhydratsnåla förutom saffranssillen som baseras på söt lag från 5-minuterssillen.
Två månader efter jul har jag fortfarande sill kvar i kylskåpet. Smakar på saffranssillen i slutet av februari och den är jättegod, faktiskt bättre än i julas. Man ska nog lägga in sillen i mycket god tid.
SvaraRadera