Julköttbullar 2013

I år sammanfaller första advent och första december och det är söndag. Adventshelgen inleddes på fredagskväll med julkorv från Bromma chark, till det lite senap och en klick rotmos på rättika, en morot och lite kålrot. En extra korv kokades samtidigt. Den åkte in i frysen i väntan på dopparedagen.

Under fredagen levererades den senaste beställningen från Gröna gårdar med bl 5 kg köttfärs. Det blev köttbullemiddag på lördagen och 100 julköttbullar fick göra sällskap med julkorven i frysen.

Köttbullarna kryddades i år med denna kryddblandning:

1 del muskotnöt, nyriven
2 delar vitpeppar, malen
1 del nejlikor, malen
1 del kryddpeppar, malen
1 del fänkål, malen i kryddkvarnen
Av denna kryddblandning tog jag drygt en tesked till 500 gram köttfärs.

Köttbullarna tillagades efter detta recept:

1 kg nötfärs från Gröna gårdar, grovmalen
700 gram fläskfärs, finare malen
1,5 msk fiberhusk
3 ägg
0,5 dl japansk ljus soja
3 msk lantbuljong, pulver
1,5 msk av kryddblandningen ovan
1 msk salt
4 dl grädde
1 stor lök

Löken finhackades och stektes på svag värme tills den blev mjuk och genomskinlig.
Alla ingredienser blandades i 3 omgångar snabbt i matberedaren och blandades därefter ytterligare i en stor bunke. Sedan var det dags att provsteka en köttfärsbulle. Kryddningen ökades något. Receptet ovan bygger på ytterligare en smaktest. Ca. 120 köttbullar trillades och lades på en vattensköljd skärbräda.

Husets största gjutjärnspanna fylldes med vatten som fick koka upp. Därefter lät jag köttbullarna sjuda i vattnet i 7 minuter, 20 åt gången. Vattnet sparades till ett buljongkok någon av de närmaste dagarna.

Strax innan köttbullarna ska ätas steks de i smör på ganska hög värme tills de får fin stekyta.

Receptet på julköttbullar från 2011 finns här.

Söndagen, dvs första advent firades med risgrynsgröt och saffransgifflar. Recept kommer senare.

Äppelsallad med pepparrot till julskinkan

Idag testade jag en fräsch äppelsallad med pepparrot. Den kommer att bli fin till julskinkan.

1 stort Jonagoldäpple
1 dm purjolök från den vita delen
3 dl gräddfil
Färskriven pepparrot efter önskemål. Jag tog ganska mycket.
Salt och nymalen vitpeppar

Äpplet och purjolöken skivas fint och blandas med övriga ingredienser.
Smaka av med salt och peppar om det behövs.

Kommentar2021:

Jag skar äppelklyftor. De blev för grova. Skär tunna skivor, grovriv eller skär små tärningar nästa gång. 

Minska ev på gräddfilen eller testa med créme fraîche och lite majonnäs.

Recepttips inför julbaket.

Jag gillar matklubben.se, använder matsedelsfunktionen och sparar recept i en egen kokbok. Klubben har över en miljon medlemmar och många lägger in sina favoritrecept. Några av mina finns även där. Du hittar mig under namnet "evaullabritt". Vissa funktioner fungerar bara om man är medlem.

Inför tidigare jular har jag sparat julbaksrecept i min kokbok på matklubben.
Nu bläddrar jag åter bland matklubbens recept fyller jag på med några nya:
Ingefärskakor
Apelsinsnittar

Både sådant jag bakat tidigare och nyheter ska finnas blad årets julbröd.

Anisbröd

Det här receptet på anisbröd triggade igång lusten att sätta igång med årets julbak.

Jag ansvarar för familjens julbord i år. Själv äter jag fortfarande LCHF och då ingår varken mjöl eller socker, men övriga familjemedlemmar uppskattar både vörtbröd och pepparkakor.

Nu väcker jag därför julmatsbloggen igen och hoppas att jag har nytta av mina gamla inlägg. Mycket kommer att vara sig likt men några nyheter är också välkomna på julbordet 2013.

Jag börjar med lite bakning. Julrätterna kommer först i december.

Det bästa med risgrynsgröten är saffranspannkakan

Idag den första advent förädlas risgrynsgröten till saffranspannkaka. Gårdagens gröt innehåller alltför mycket grädde så jag tar vatten i stället för grädde. I övrigt följer jag mitt gamla recept.

I stället för att mala mandel till smeten strör jag hyvlade mandelspån över pannkakan.

Kolhydratinnehåll denna gång blir:

Gröt 29 gram + mandel 7 gram alltså totalt 36 gram kolhydrater. Det räcker tll 6 portioner, alltså ca 6 gram kolhydrater per portion. Klart godkännt.

Sedan tillkommer några gram från grädden och hallonen som serveras till. Vispgrädde innehåller 3 % kolhydrater och hallon 5,4 %.

Första december, första prövningen

Vi har en tradition i familjen att inleda julmånaden med risgrynsgröt. Både ris och mjölk innehåller allt för mycket kolhydrater för att kunna räknas som LCHF-kost. Förra året gjorde jag en relativt kolhydratsnål gröt som inehöll drygt 9 % kolhydrater (ungefär som morötter). "Normal" risgrynsgröt innehåller enligt Livsmedelsverket 12,1% kolhydrater.

Jag är inte beredd att ge upp gröttraditionen. I år försöker jag minska kolhydratinnehållet ytterligare genom att ersätta lite av risgrynen med mandelmjöl, samt ersätta mjölken med grädde och vatten.

Årets grötrecept ser ut så här:

100 gram grötris (80 gram kolhydrater)
25 gram mandelmjöl (4 gram kolhydrater)
30 gram smör
6 dl vatten
Lite salt
2 kanelstänger

Kokas i 10 minuter

Därefter sänks värmen så att det sjuder lätt i grytan. Grädde + vatten hälls i i omgångar. Gröten får svälla mycket långsamt på låg värme. Det tar flera timmar innan den är klar.

Jag pytsade i 5 dl vispgrädde och 1 dl vatten (15 gram kolhydrater). Jag hade planerat att röra i mer vatten, men gryn + mandelmjöl kunde inte suga upp mer vätska.

Gröten vägde 1 265 gram, 135 gram mindre än förra året.

Hela satsen innehåller 99 gram kolhydrater (en sänkning med 32 gram från föregående års recept). Årets gröt innehåller knappt 8% kolhydrater. Man vinner alltså inte så mycket på att använda mandelmjöl och vem som helst borde ju kunna räkna ut att mandel inte suger upp lika mycket vätska som risgryn. Förra årets gröt var dessutom godare. Gränsen för LCHF-kost ligger på 5%.

Information om kolhydratinnehållet i ingredienserna finns i Livsmedelsverkets databas och hos Recepthjälpen. Se länkar i högermarginalen.

Varför LCHF?

Idag är det den första december och traditionen föreskriver risgrynsgröt i vår familj. Det kommer att bli risgrynsgröt även idag, men jag ska försöka reducera kolhydratinnehållet ytterligare jämfört med förra årets risgrynsgröt. Mer om detta i nästa inlägg på bloggen.

Först vill jag berätta om varför jag väljer kolhydratfattig kost.

Den främsta orsaken till att jag väljer LCHF-kost är att hålla blodsockret på en låg och jämn nivå. Alla kolhydrater bryts ner i kroppen till socker. En skiva vitt bröd har samma effekt på blodsockret som en sockerbit i kaffet. Sockerfritt räcker helt enkelt inte.

Att undvika kolhydrater helt och hållet är näst intill omöjligt. Jag får lätt i mig det kroppen behöver. Risken för överdosering av kolhydrater är betydligt större än risken för brist.

Vid normala blodsockervärden innehåller blodet inte mer än ca 2 tsk socker. Hjärnan behöver ca 100 gram per dygn. Om jag inte får i mig det socker (läs kolhydrater) som kroppen behöver har jag ett inbyggt sockerbruk i levern, som fixar det åt mig, och till råga på allt används fett som råvara. Det är inte konstigt att den som strikt äter LCHF-kost går ner i vikt.

Om du vill läsa en saklig och fyllig analys om sockrets roll i kroppen rekommenderas vetenskapsjournalisten, tillika biokemisten, Ann Fernholms nya bok: Ett sötare blod. Jag lånade den digitalt från biblioteket. Men efter att ha läst denna fängslande bok vill jag nog ha ett eget ex. Bokens hemsida finns här.

Så här skrev Värnamo Nyheter om boken.
”Fast boken är en mycket noggrann genomgång av vetenskapliga studier så sträckläste jag den, som om det vore en bra deckare. På sätt och vis är den det. Liv står på spel. Ditt eget. Debatten om vilken kost som är bäst att äta har i och för sig pågått länge. Vad Fernholm gör är att lyfta fram vetenskapen i detta inflammerade debattämne”